.

Jag berättade för malin igår om en film jag hade tänkt se, "livet i åtta bitar" hette den. Jag tyckte det var helt perfekt att den bara var en timme lång, men Malin som vanligtvis gillar korta filmer började redan här gnälla.
- Va är det för jävla kass film som bara är en timme...? (tänk er megagnäll röst...)
Sedan berättade jag vad den handlade om, en kille som spelade så mycket nintendo att hans flickvän tillslut kom med ett ultimatum, vinn nintendo VM så skulle hon aldrig mer klaga, eller förlora och aldrig mer få spela. Sagt och gjort,han anmäler sig men kruxet är såklart att det går dagen efter hans familjs stora judegrej och han måste dessutom flyga till nintendo grejjen som går i USA så nu är ju frågan hur han ska hinna med allt eftersom han inte kan missa judegrejjen för då pratar hans familj aldrig mer med honom. 

Efter att ha dragit denna långa förklaring av filmen för henne får jag en konstig blick och hon säger (som om det vore den mest självklara sak i världen....)    
- Men han får väl göra slut med flickvännen då, hon kan väl inte vara så jävla speciell...
Nej, men visst, varför göra saker komplicerade;)


Japp, måste ju säga att det ska bli himla skoj med rörlig bild till hösten, kan tänka mig att Malin kommer med många roliga ideér på filmer....



/E