.

Jag hann precis, bussen hade börjat åka innan jag ens hunnit fram. Men med ett snällt vinkande till chauffören så stannande han och öppnade dörren, och han såg inte ens lite irriterad ut.  En snäll chaufför för en gångs skull tänkte jag, det är inte ofta det händer. Jag betalade för mig och klev på den ovanligt tomma nattbussen, en timmes färd väntar.
Vi lämnade busstationen och åkte vidare mot drottninggatan där en hel drös fulla människor skulle på, vilket jag faktiskt tyckte var lite kul eftersom min ipod vägrade starta, så det passade sig att sitta och halvlyssna på fulla människors svammel som dom inte ens själva är medvetna om.
De kom på en efter en och vinglade fram genom gången i bussen letandes efter en plats, tillslut hör jag en välbekant röst, dock väldigt mer högljud än vanligt. Huvudet kopplade, min bror.
Japp, en inte helt nykter bror kliver på bussen. Jag slänger snyggt runt med handen så han ska se mig, han reagerar och "va fan gör du här?" säger han, eller snarare skriker flinandes. Ja, jag kunde inte annat än skratta åt honom.
Han satte sig iallafall och han började med sitt fylle-snack, precis ett sånt svammel jag ville höra. Mycket roande att prata med onyktert folk, så äre bara. (oftast iaf)

Men nu var det inte det jag ville ha sagt med detta inlägget, jag ville skriva om nattbussarnas chaufförer. Jag tycker synd om dom, så äre bara. Massa folk som inte har vett i skallen med alkohol i sig, synd att det ofta är de snälla chaufförerna som ska stå ut med detta. Precis som igår.
Ett exempel var då en kille ställde sig bak i bussen och skrek åt chauffören ungefär 20meter innan han skulle stanna, "Men stanna då för fan!...... jävla svartskalle" 
Man ser blicken i spegeln, den är sorgsen. stackar´n, vad mer kan man tycka?

Någon som dock verkar väldigt glad över sitt yrke som busschaufför är snubben i actimel reklamen, torts att han har en snytandes-snor-tant brevid sig så kör han sin buss, men det största leende man kan tänka sig. Falskt är det ju dock, men ändå.



/ H